Gillix Zafira & Inga-Britt

Senaste inläggen

Av Inga-Britt - 4 april 2012 17:37

  Zäta mår bra och allt rullar på som vanligt med henne. Det finns inte så mycket nytt att skriva om när det gäller "lilla" råttan så jag får väl ventilera lite andra tankar. TÄNK att det ska vara så jävla svårt att hitta ett vettigt boende i markplan som inte ligger allt för långt bort från jobben. VISST finns det men som sagt ett hus här kostar skjortan och att lägga hela lönen till banken (lån), visst ska man leva också......... Nu snart blir det ialla fall husvagnen så då får man koppla bort "gettot" ett tag.


  Var i centrumet och hämtade paket, enda gången jag går dit. Man undrar var man är..... ska inte säga mer för då kan det bli otrevligt. Under ett par veckor har någon lagt ut matrester m.m runt husen och de 2 små skogdungar vi har utanför. I går såg jag henne, äldre dam med stor jacka och luva, samma en som matar vildkatterna på andra sidan vägen. Hon sprang runt med en kasse och slängde mat överallt FY FAAN säger jag, råttorna är stora som katter, välgödda och inte alls trevligt. Hon var för långt bort men nästa gång ......


  Ja, just nu är det nog matte som behöver terapi så det är tur att jag får lite ombyte snart även om det inte är en solsemester på Bahamas. Fast finge jag välja så skulle det bli en öde ö någonstans i värmen.


Nu blir det lite kvällsmat och sedan en promenad med Zäta, eftersom solen lyser träffar vi nog på några hundkompisar borta i skogen. Här är det som med soporna, det som göms i snö kommer fram i tö. Samma sak med en massa hundägare, en del har man inte sett till på hela vintern..... De motionerar förmodligen inne!!!


Så nu får det bli GLAD PÅSK!

Av Inga-Britt - 6 januari 2012 14:31

    Zäta - oturshunden, i onsdags vrickade hon sig. Den enda hon hoppar på är min chef. Hon blir tokbusig när han kommer och vid dörren har vi en träpall med säckar som ska levereras. Självklart hoppade tossan upp och trampade på kanten.... No brain.....ont ont ont. Massage, kylpåse och inköp på apoteket av 1 st stödstrumpa st small. Delade den i 2, sitter perfekt från armbågen ned över tassen och ger ett mycket bra stöd. Så nu är det mycket bättre, men då det kommit lite snö är det jobbigt att gå ut med 50 kg dynamit som glömmer bort att hon är halt. Kul Kul men vi tar det lite lugnt ett par dagar till så just nu är det märgbensmums efter middagspromenaden.


Nog med elände   Satt och tänkte på att våra 4 benta raringar faktiskt är betydligt smartare än vi ibland tror, man ska ju inte flytta över mänsklig intelligens till djuren. Men även små barn måste lära sig saker från början. Hur många ord eller meningar förstår din hund.

Zätas ordförråd......  

Kom, sitt, ligg, hit, tass, upp, ner, sakta, backa, soffan, ben, korv, köttbulle, mat, hungrig, leta, sök, vänta, gå, stanna, kommer, snart, pass på, husse, matte, barnen, ful gubbe, bilen, gå och lägg dig, din plats, högre, hopp, stå, kissen, vovven, pipen, grisen, nasse, kex, pipipp, skall, tvätta munnen, säg till husse, hämta, tack, tacktack, vill du ha, bra, duktig, hälsa, Saga, filten, kudden, strumpa, pinnen och säkert många fler..


Får man göra mer saker när man blir äldre - ja så är det här hos oss. De första 8 månaderna låg hon inte i sofforna, utan bara på sin dyna eller säng. Sedan tyckte husse vi var elaka så då fick hon börja lägga sig där också. 20 januari blir hon 5 år och fram till för en månad sedan hade hon ALDRIG ens gått upp i våran säng. Helt plötslig låg hon där en dag, ok hon fick ligga där på filten till vi båda hade lagt oss, då gick hon ned till sin säng. Den senaste veckan sover vi alla i samma säng. Hon är så söt, hon har så mysigt m.m Damen är absolut inte liten då hon gärna breder ut sig i sin fulla längd och bredd, att hon och husse snarkar ikapp och att hon ofta drömmer om "kaninjakt" eller sprinterlöp gör inte saken bättre. Att hon också gärna ligger upp och ned i motsatt rikning så ändan hamnar på mattes kudde kan ha sina nackdelar, speciellt om hon ätit något olämpligt. Att försöka med diskreta knuffar gör ingen större nytta då hon är totalt avslappnad MEN VAD GÖR DET - vår älskade "lilla" bortskämda vovva.

   


Av Inga-Britt - 2 januari 2012 07:41

 Så har vi klarat av 2011 års sista dag och den första så idag är det den andra.

Gillar Cesar Milan och vikten av av vara lugn och bestämd fungerar. Zäta raringen lugn och vacker i soffan strax efter 12 slaget 2012. Inte hunden som är rädd och orolig då det smäller. På eftermiddagen sista dagen långpromenad med bus i skogen, vid 19,30 en snabbtur ut för att kissa. Sedan blev det:

    Mums, mums...

Vid 22 tiden satte det igång utanför och då gick husse och Zäta in i sängen för att vila men det dröjde bara en kort stund innan båda sov gott, sådan herre sådan hund ialla fall om man lyssnar på snarkningarna. Husse sov, Zäta klev upp kvart i tolv då smällandet ökade i styrka. De preparerade toarullarna gömdes lite här och där blandat med lite korv och köttbullar. Efter en halvtimme med ett lugnt avslut i soffan gick hon tillbaka till sängen och somnade snabbt. Vi sov alla 3 fram till morgonen förutom ett missöde vid 02,30 då hon hade kommit för nära kanten och trillade ur sängen. Så resten av natten sov hon i sin säng.


Dag ett börjades med en långpromenad på morgonen, lite kallt men vackert med rimfrost och absolut tystnad. Inga människor ute utan vi njöt av att vara ensamma vandrare i en tyst stad. Så ett gott slut med förhoppning om en ännu bättre början, snart åker vi till jobbet och en ny dag börjar.

Av Inga-Britt - 31 december 2011 11:48

  Imorgon är det ett nytt år med allt vad det nu blir. Har inte varit speciellt flitig gällande hunderiet denna höst och vinter. Kanske har man lidit av vinterdeppighet eller bara allmänt tappat "stinget". När det gäller Zäta har vi nu kommit till att göra det mesta som vi gjorde innan korsbandsoperationen för drygt ett år sedan. Hon är pigg, busig, äter bra, i perfekt hull, musklad, får massage, streching...... och så vidare. Det ända vi är lite sparsamma med är lek med hundar som bara springer. Hon har några kompisar som vi träffar men det märks att hon vuxit till sig för hon väljer vissa.


  Så på egna hundfronten är allt frid och fröjd förutom att denna dag blir det rätt mycket godis, märgben m.m då det redan börjat smälla ute. TACK jäv.. grannar för visad hänsyn. Natten som gick var ialla fall lugn så vi sov länge, vaknade halv 8 så snälla "gubben" hade kaffet klart  . Gick en långpromenad på förmiddagen OO vad skönt, kallt men folktomt så Zäta fick springa lös och njuta. På vägen hem gjorde vi först plocka-upp-saker. Jag lägger ut plastpåsar, koppel, bilnycklar, leksaker och så hämtar hon dom. Sedan hade vi på ängen INTE-ÄTA-MER-HARSKIT, det tycker hon är skitkul....... Vem kommer först till dessa, hon är bra på att finta och så får hon fnatt och tacklas. I eftermiddag blir det skogen för att undvika de tidiga nyårsfirarna och till kvällen blir det bara en snabbpink.


  Ja man kan ha kul på många sätt, det njutbaraste man har är lilla "råttan" alltid go och gla. Vad hoppas man på 2012 ja att drömma och önska sig något kostar inget, men nu jobbar vi för fullt för att försöka verkställa några önskningar. Ny bostad, kommer nog inte att bli någon dyr sardinburkslägenhet i stockholmsregionen utan det blir en satsning på något annat. Mitt jobb kan man inte klaga på men gubbens är inget vidare nu. Drömmen är en stuga på landet.......kanske 2012 ger den möjligheten.


Önskar alla ett riktigt gott nytt år!

Av Inga-Britt - 25 augusti 2011 07:01

Har inte haft någon lust att göra annat än leta bostad, vilket tar på krafterna. Visst vet jag sedan tidigare att mäklarnas fotografier är långt från verkligheten (falsk marknadsföring). Vissa mäklare går inte heller att få tag i, ringer inte tillbaka m.m Jäv... nonchalans. Har varit och tittat på flera, senast ett hyffsat litet radhus men att hela området var vattendränkt och uppgrävt pga skadade markledningar som inte var lokaliserade tog bort intresset. Visst är det fint med swimmingpool men inte om halva huset ligger i den.


Tittar nog på 1000-tals annonser varje dag för att inte missa något. Visst finns det bostäder men 70% av de som finns i och runt Stockholm är små 1 eller 2 or, eller så är de för dyra. Här får man betala minst en miljon för en "friggebod". Anti stockholmare har jag varit i många år men nu har det snart nått sin kulmen. Att bo där jag bor och fakta är att det ser likadant ut på många ställen runt om. Zäta och jag har gått runt och rekat på många ställen för att se om känslan "här kan vi bo" finns.


Trodde också att nu börjar skolorna så det blir lite tystare på gården utanför, helv.. heller, Zäta och jag brukar gå och vara utanför skolor, lekis m.m på andra håll med massor av barn och där är det oftast tyst som i graven jämfört med vår gård. Då bor vi ändå högst upp och det är fortfarande varmt så man vill ha fönster och balkong öppna. Brukar hålla mej men igår e.m gick det inte, då hade säkert 10-15 ungar sprungit in och ut i vårt trapphus med pinnar och skrek och slog på trappräckena så det ekade. Normalt bryr sig inte Zäta om folk i trapphuset men med detta liv var hon tvungen att skälla. Så då kunde inte "kärringen" hålla sig längre så jag gick ned och bad de små jävl... att ge sig ut för ingen av dom bor här.


Visst ska barn få leka och höras inget fel i det, men att först bryta sönder träd och buskar, springa och slå, sparka på alla staket samtidigt som de hela tiden skriker som stuckna grisar är inte normalt. Gräver upp massa plattor, lyfter bort bänkar som har stora cementklumpar och öser ut massa sand där det inte ska vara. Tak vid lekpark och garagelängor gör snart ingen nytta då de används till hoppas mest och bäst. Ja nu har jag gnällt om detta, men som "gubben" säger återspeglar bara barnens beteende vad de har med sig hemifrån för tyvärr är dessa barns föräldrar inte ett dugg bättre. Skriker och gapar och bryr sig inte alls om något annat än sig själva.


Helt klart är att härifrån måste jag...


Lite mer gnäll, hundar - hundägare. Efter gårdagens liv så åkte Zäta och jag till skogen. Vid sjöarna finns en runda som vi brukar ta, för det mesta brukar vi inte stöta ihop med mer än joggare vilka hon inte ens tittar på. Vi är väl oftast rätt förskonade från ilskna hundar även om vi möter en och annan. Men den vi mötte igår tog nog priset. Jag såg att det kom en längre bort men buskarna skymde hunden, men som vanligt sa jag åt Zäta att gå på höger sida så att jag är imellan. (Det blir billigare om jag blir biten...) När vi kom närmare så dök hunden upp en dobermantik, matten tar tag om halsen och har henne mellan sina ben och hunden kastar sig fram och vrålar, hugger helt vild i luften. Det var bara en meter mellan oss och det är första gången på länge som jag sett en så rabiat hund.


Eftersom matten inte höll i halsband eller koppel hade hunden bara behövt gå lite bakåt så hade hon tappat henne. Vi stannade upp och jag sa håll i kopplet så hon inte kommer lös. NÄÄÄ sa kärringen jag har inte henne lös, vi hade sjön på vår sida så det var framåt eller tillbaka. Närmaste vägen var framåt och jag kände nästan draget av käftarna när vi passerade. Hon fortsatte att hugga i luften tills vi kom en bra bit ifrån och då mötte vi ett par som promenerade som stannade upp och visste inte om de skulle våga fortsätta eller inte. Tyvärr är det den 6:de dobermannen som vi stött på här i Haninge som uppvisat detta beteende. Inget ont om rasen, utan helt klart folk som inte begriper vad de har i kopplet.


Självklart möter vi detta ekipage igen på återvägen till bilen, men då jag såg dom långt innan valde jag en annan stig. För tyvärr hade det varit hunden det gått illa för om den hade kommit lös, just nu är mitt motto anfall är bästa försvar. Zäta då, ja hon är duktig på att läsa av mötande hundar så hon höll bara ett litet öga på den andra och hon vet att matte fixar det mesta. Mest synd tycker jag om hunden, hon kan inte ha en speciellt rolig tillvaro med ett sådant beteende.


Nej nu får det vara slut på "gnället" och snart dax att väcka sjusovarhunden för lite frukost. Zäta har precis löpt färdigt och varit slö och lite hängig under den tiden, nu börjar hon piggna till igen. Så vi ska försöka komma igång lite mer med spår och uppletande. För övrigt ser hon ut att må gott.


Avslutar med några foton på pussgurkan..
   

Ha en bra dag!

Av Inga-Britt - 18 juli 2011 17:38

Nu har vi jobbat 1 vecka och haft en helg hemma. Från promenader bredvid älven till att vandra runt i sopornas stad! Idag bröt vi på reglerna och var på badstranden (Inga hundar tillåtna!) VARFÖR INTE.... till skillnad mot alla badjävlar skitar vi inte ned. Det är diskriminerande att vi inte får vara där.... Det är många ställen vi inte får vara på och just nu skiter jag i det. Vi stack ialla fall ut en stund i skogen både lördag och söndag men nu blir kvällspromenaden här hemomkring då det börjat regna.


Har börjat ha sele på den "Sköna" damen så hon får jobba lite mer med bakstället. Så jag är lite "elak" och håller imot, så kör vi en del upp och sträck. Gubbarna vi brukar möte på kvällarna med småhundar frågar vad som hänt med Zäta! Hon är så pigg och busig så det lyser full i fan om henne.


Hon har nu varit utan medicin sedan i maj och får seraquin, B-vitamin som tillskott. Blank och fin och goare än på länge.

Igår var vi på mossängen och då återgick hon till sin ungdomslek, tugga mossa! Fick det på film...


Mosstugg - Kul som attan! 
På promenad, också från helgen. Vi kör lite löst på helgerna -OJ VISST man får inte ha hundar lösa - FY vad olydiga vi är... I våran del kan man göra som så många andra om någon säger något - AA förstår inte!!! Nej nu är det bäst att ladda för en kvällsrunda innan jag blir för ELAK, eftersom det är grått, blött och regnigt ute lär vi inte möte så många idag, vilket är skönt. Ha en bra kväll!
 

Av Inga-Britt - 9 juli 2011 17:54

Nu har vi haft 4 veckors semester i husvagnen, vädret ja det är en historia för sig. Ena dagen kunde det vara +30 stekhett och fuktigt, dagen därpå +12 regnigt och grått. 3 årstider på en och samma dag. Vad har vi då gjort, så lite som möjligt, ätit, sovigt och slappat. Zäta har tyckt bäst om de svalare dagarna och ska jag vara ärlig så är allt över + 20 lite jobbigt tycker jag också.

Vi har ialla fall inte simmat, då hon inte gillar det men vi har nästan varje dag promenerat i älven. Vattentramp upp till magen och det tycker hon om. Några kortare spår, leta godis och buspromenader runt laxön var och varanann dag.


Hon har byggt på sig mer muskler och även gått ned något kilo vilket bara är bra för hennes ben. Att hon ibland avlastar högerbenet i vila är nog mest psykologiskt, då hon i förra veckan trampade på något och var halt ett par dagar på höger fram. Då stod hon betydligt bättre på bakbenet och jag ser att det är annorlunda nu. Pigg och glad är hon och kör styrketräning bak själv då hon ska kissa och sprätta säkert 10-15 gånger på promenaderna.

I slutet av juni åkte vi också och hälsade på "lillasyster"Gillix Classiq Cayenne "Fleur". Både Zäta och jag tyckte det var kul att få träffa henne och husse Mark. Hon var en stor dam nu.


Fleur och Zäta

På måndag är det jobb igen och vi letar fortfarande annan bostad, men de växer inte på träden. Nu har damen ätit idag blev det standart, vom, lite B-vitamin och seraquin. Så nu ligger hon i startgropen för kvällspromenaden. Så vi avslutar med en sista kvällen bild från husvagnen eller rättare sagt madrassen i förtältet där hon ligger tills husse kommit hem från fisket.

Just denna kväll extra trött då det fanns kanske 100 hundar på campingen, det var 4 dagars agilitytävling på Bruks i Älvkarleby så det var mycket att titta på.

Ha en fortsatt skön sommar!

Av Inga-Britt - 22 juni 2011 16:57

Idag har solen lyst så vi tog en promenad runt laxön. Där går vi förbi en kallkälla, förr trodde folk att om de drack där kunde de som hade benproblem gå friska därifrån. Zäta älskar att gå dit så kanske hjälper det henne att bli ännu bättre. Så jag tog en liten film som kommer här:

 

Så plockade "vi" lite blommor så med blomkrans önskar vi alla en trevlig midsommar!

 

Skapa flashcards