Gillix Zafira & Inga-Britt

Direktlänk till inlägg 25 augusti 2011

Bostadsjakt och löp

Av Inga-Britt - 25 augusti 2011 07:01

Har inte haft någon lust att göra annat än leta bostad, vilket tar på krafterna. Visst vet jag sedan tidigare att mäklarnas fotografier är långt från verkligheten (falsk marknadsföring). Vissa mäklare går inte heller att få tag i, ringer inte tillbaka m.m Jäv... nonchalans. Har varit och tittat på flera, senast ett hyffsat litet radhus men att hela området var vattendränkt och uppgrävt pga skadade markledningar som inte var lokaliserade tog bort intresset. Visst är det fint med swimmingpool men inte om halva huset ligger i den.


Tittar nog på 1000-tals annonser varje dag för att inte missa något. Visst finns det bostäder men 70% av de som finns i och runt Stockholm är små 1 eller 2 or, eller så är de för dyra. Här får man betala minst en miljon för en "friggebod". Anti stockholmare har jag varit i många år men nu har det snart nått sin kulmen. Att bo där jag bor och fakta är att det ser likadant ut på många ställen runt om. Zäta och jag har gått runt och rekat på många ställen för att se om känslan "här kan vi bo" finns.


Trodde också att nu börjar skolorna så det blir lite tystare på gården utanför, helv.. heller, Zäta och jag brukar gå och vara utanför skolor, lekis m.m på andra håll med massor av barn och där är det oftast tyst som i graven jämfört med vår gård. Då bor vi ändå högst upp och det är fortfarande varmt så man vill ha fönster och balkong öppna. Brukar hålla mej men igår e.m gick det inte, då hade säkert 10-15 ungar sprungit in och ut i vårt trapphus med pinnar och skrek och slog på trappräckena så det ekade. Normalt bryr sig inte Zäta om folk i trapphuset men med detta liv var hon tvungen att skälla. Så då kunde inte "kärringen" hålla sig längre så jag gick ned och bad de små jävl... att ge sig ut för ingen av dom bor här.


Visst ska barn få leka och höras inget fel i det, men att först bryta sönder träd och buskar, springa och slå, sparka på alla staket samtidigt som de hela tiden skriker som stuckna grisar är inte normalt. Gräver upp massa plattor, lyfter bort bänkar som har stora cementklumpar och öser ut massa sand där det inte ska vara. Tak vid lekpark och garagelängor gör snart ingen nytta då de används till hoppas mest och bäst. Ja nu har jag gnällt om detta, men som "gubben" säger återspeglar bara barnens beteende vad de har med sig hemifrån för tyvärr är dessa barns föräldrar inte ett dugg bättre. Skriker och gapar och bryr sig inte alls om något annat än sig själva.


Helt klart är att härifrån måste jag...


Lite mer gnäll, hundar - hundägare. Efter gårdagens liv så åkte Zäta och jag till skogen. Vid sjöarna finns en runda som vi brukar ta, för det mesta brukar vi inte stöta ihop med mer än joggare vilka hon inte ens tittar på. Vi är väl oftast rätt förskonade från ilskna hundar även om vi möter en och annan. Men den vi mötte igår tog nog priset. Jag såg att det kom en längre bort men buskarna skymde hunden, men som vanligt sa jag åt Zäta att gå på höger sida så att jag är imellan. (Det blir billigare om jag blir biten...) När vi kom närmare så dök hunden upp en dobermantik, matten tar tag om halsen och har henne mellan sina ben och hunden kastar sig fram och vrålar, hugger helt vild i luften. Det var bara en meter mellan oss och det är första gången på länge som jag sett en så rabiat hund.


Eftersom matten inte höll i halsband eller koppel hade hunden bara behövt gå lite bakåt så hade hon tappat henne. Vi stannade upp och jag sa håll i kopplet så hon inte kommer lös. NÄÄÄ sa kärringen jag har inte henne lös, vi hade sjön på vår sida så det var framåt eller tillbaka. Närmaste vägen var framåt och jag kände nästan draget av käftarna när vi passerade. Hon fortsatte att hugga i luften tills vi kom en bra bit ifrån och då mötte vi ett par som promenerade som stannade upp och visste inte om de skulle våga fortsätta eller inte. Tyvärr är det den 6:de dobermannen som vi stött på här i Haninge som uppvisat detta beteende. Inget ont om rasen, utan helt klart folk som inte begriper vad de har i kopplet.


Självklart möter vi detta ekipage igen på återvägen till bilen, men då jag såg dom långt innan valde jag en annan stig. För tyvärr hade det varit hunden det gått illa för om den hade kommit lös, just nu är mitt motto anfall är bästa försvar. Zäta då, ja hon är duktig på att läsa av mötande hundar så hon höll bara ett litet öga på den andra och hon vet att matte fixar det mesta. Mest synd tycker jag om hunden, hon kan inte ha en speciellt rolig tillvaro med ett sådant beteende.


Nej nu får det vara slut på "gnället" och snart dax att väcka sjusovarhunden för lite frukost. Zäta har precis löpt färdigt och varit slö och lite hängig under den tiden, nu börjar hon piggna till igen. Så vi ska försöka komma igång lite mer med spår och uppletande. För övrigt ser hon ut att må gott.


Avslutar med några foton på pussgurkan..
   

Ha en bra dag!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Inga-Britt - 4 april 2012 17:37

  Zäta mår bra och allt rullar på som vanligt med henne. Det finns inte så mycket nytt att skriva om när det gäller "lilla" råttan så jag får väl ventilera lite andra tankar. TÄNK att det ska vara så jävla svårt att hitta ett vettigt boende i markpla...

Av Inga-Britt - 6 januari 2012 14:31


    Zäta - oturshunden, i onsdags vrickade hon sig. Den enda hon hoppar på är min chef. Hon blir tokbusig när han kommer och vid dörren har vi en träpall med säckar som ska levereras. Självklart hoppade tossan upp och trampade på kanten.... No brain....

Av Inga-Britt - 2 januari 2012 07:41

 Så har vi klarat av 2011 års sista dag och den första så idag är det den andra. Gillar Cesar Milan och vikten av av vara lugn och bestämd fungerar. Zäta raringen lugn och vacker i soffan strax efter 12 slaget 2012. Inte hunden som är rädd och orol...

Av Inga-Britt - 31 december 2011 11:48


  Imorgon är det ett nytt år med allt vad det nu blir. Har inte varit speciellt flitig gällande hunderiet denna höst och vinter. Kanske har man lidit av vinterdeppighet eller bara allmänt tappat "stinget". När det gäller Zäta har vi nu kommit till at...

Av Inga-Britt - 18 juli 2011 17:38



Nu har vi jobbat 1 vecka och haft en helg hemma. Från promenader bredvid älven till att vandra runt i sopornas stad! Idag bröt vi på reglerna och var på badstranden (Inga hundar tillåtna!) VARFÖR INTE.... till skillnad mot alla badjävlar skitar vi in...

Ovido - Quiz & Flashcards